En arbetsmetodik som behövs för att kunna förvalta en fastighet. Den bygger på underhållsplanen som beskriver vad som ska göras, när och hur mycket det kommer att kosta.

Det behövs som ett verktyg för att knyta ihop den tekniska och ekonomiska planeringen. Eftersom underhåll av fastigheter är en tämligen kostsam och tidskrävande post är det viktigt att man har god kontroll och är väl förberedd för att slippa bekymmer.

Det hela börjar med besiktningen, där fastigheternas skick fastställs samt mätningar och analyser utförs. Utifrån denna kan sedan planen byggas upp med åtgärder, tider, intervaller och kostnader. Därefter bearbetas planen och läggs förslagsvis upp i ett lättarbetat system där den kan anpassas och tillämpas i verksamheten.

Ibland finns den kompetensen, men oftast inte. Det är också en klar fördel att få en helt utomstående sakkunnigför att se huset med nya ögon. En entreprenör kan också vara partisk och ovillig att redovisa följden av egna misstag i underhållsplanen. Då är det lätt att nödvändiga insatser sopas under mattan.

För att ni ska kunna bibehålla samma goda situation på lång sikt. Genom att arbeta strukturerat och förebyggande kan ni spara stora pengar och spara mycket tid i förvaltningen. Här kommer återigen behovet av expertis in. En annan aspekt är också att erfarenhetsåterföringen i föreningen säkras om man har en bra underhållsplan. Förvaltningen av en fastighet kan mycket väl skötas av en person utan ett enda papper som dokumentation. Men vad händer om den personen flyttar från föreningen? Det finns exempel på föreningsstyrelser som stått helt handfallna efter att en nyckelperson försvunnit. Har man då en väl utförd och genomarbetad underhållsplan, finns den där som en extra trygghet och backup i fortsatt underhållsarbete.

Nej. De ekonomiska förutsättningarna och underhållet genom åren är aldrig likadana. Därför är underhållsplanen unik för varje fastighet och fastighetsägare.

Ja, det kan man säga även om det inte uttryckligen står ”underhållsplan” i lagen. I Boverkets Byggregler BBR 2:51 ställer de svenska myndigheterna krav på skriftliga drift- och skötselinstruktioner för en nybyggnation när den tas i bruk, och det anges att en plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år. Boverkets Byggregler är ingen lag, men i Sverige är det praxis att följa Boverkets Byggregler nästan som om de vore en lag. För bostadsrättsföreningar: I bostadsrättslagens femte paragraf står att föreningens stadgar ska ange ”de grunder enligt vilka medel ska avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”. Det är svårt att se något annat än underhållsplanen som verktyg för detta.

Nej. Det är dock väldigt viktigt för att underhållsplanen ska bli korrekt och därmed kan användas som beslutsunderlag i den långsiktiga förvaltningen.

När huset är nytt är precis det allra bästa läget att göra underhållsplanen. Då börjar man från noll och kan börja spara i rätt takt, så att pengarna finns framme när något behöver underhållas efter några år. Annars blir läget ofta att när första stora underhållsåtgärden behöver ske, så finns inte pengarna där. Ta exempelvis ommålning av ett helt område med trähus. Det kanske behöver ske bara sex år efter att området byggts. Har man glömt att spara till detta från första dagen blir ett sådant projekt tämligen kännbart för medlemmarna, med ordentliga avgiftshöjningar som följd.

Det beror på en rad olika parametrar, men sammanfattat grundar det sig i dina fastigheters storlek. Ta kontakt med oss så berättar vi mer!