PLANIMA ACADEMY
Hur arbetar svenska fastighetsägare med sitt underhåll – egentligen? Planimas branschrapport Framåt samlar varje år data från hundratals fastighetsägare och förvaltningsorganisationer i Sverige. Resultaten för 2026 är tydliga: 91 % tvingas regelbundet välja mellan det akuta och det långsiktiga. Bara 6 % arbetar strategiskt och datadrivet. Och de som gör det är fyra gånger mer rustade för framtidens krav.
Innehållsförteckning
Framåt är Planimas årliga branschrapport om svensk fastighetsförvaltning. Varje utgåva bygger på en kombination av enkätdata, djupintervjuer och aggregerad data från Planimas plattform – och ger en konkret lägesbild av hur svenska fastighetsägare faktiskt arbetar med sin fastighetsförvaltning och sitt sitt underhåll just nu.
Rapporten är den enda av sitt slag i branschen. Medan mycket branschdata handlar om fastighetsvärden och transaktioner fokuserar Framåt på förvaltningspraktiken: vad som prioriteras, vad som skjuts upp, varför det blir som det blir – och vad som faktiskt skiljer de som lyckas från de som kämpar.
Aktuell utgåva: Framåt 2026 – “Förvaltningens vägval” baseras på svar från 237 fastighetsägare och förvaltningsorganisationer i Sverige, kompletterat med djupintervjuer med branschexperter och data från Planimas plattform. Datainsamlingen genomfördes oktober–december 2025.
Att upphandla i god tid – inte akut – ger fler anbud och bättre priser. Säsongsvariationer spelar också roll. Utomhusarbeten under högsäsong (april–oktober) kan vara dyrare.
tvingas regelbundet välja mellan akuta åtgärder och långsiktiga investeringar
pekar ut underhållsskuld/skick som en av de faktorer som påverkar förvaltningen mest framåt
prioriterar enbart akuta åtgärder när budgeten är tight
genomsnittlig underhållsskuld i Planimas data (för utvalda segment)
arbetar strategiskt och datadrivet
känner sig ‘mycket väl’ rustade för framtidens krav
OBS: Alla procenttal i rapporten är avrundade till närmaste heltal. Datainsamling: november–december 2025. N=237 respondenter.
Den mest talande siffran i rapporten: 91 % av fastighetsägarna uppger att de regelbundet tvingas välja mellan akuta åtgärder och långsiktiga investeringar. Och det är inte ett undantag – det är normen.
Uppdelningen ser ut så här: 51 % tvingas göra det ibland, 31 % ofta och 9 % mycket ofta. Bara 9 % uppger att det aldrig händer.
Och när det väl krockar är utfallet entydigt. På frågan om vad som prioriteras när budgeten är tight svarar 77 % att de enbart prioriterar akuta åtgärder för drift och trygghet. Bara 5 % prioriterar energi- och hållbarhetsåtgärder.
Det skapar det som rapporten kallar ‘vardagens veto’: ett mönster där det som inte är akut idag skjuts upp, tills det blir akut – oftast dyrare och mer störande. Underhållsskulden växer inte dramatiskt, men stadigt.
Vad driver prioriteringarna när mål krockar? Respondenternas svar (upp till 2 alternativ):
Hållbarhetsmål hamnar sist – inte för att det inte spelar roll, utan för att det sällan får avgörande röst när mål krockar i vardagen.
En av rapportens viktigaste insikter handlar inte om vad fastighetsägare vill göra, utan om hur de faktiskt arbetar. Respondenterna fick beskriva vilket av fyra påståenden som bäst stämde med deras arbetssätt:
Hälften av branschen planerar – men fastnar ändå i brandsläckning.
Det visar att det inte räcker med en plan. Det krävs mandat, förankring och strukturer som håller när vardagen lägger in sitt veto.
Sambandet med framtidsberedskap är slående. Bland de som arbetar reaktivt känner sig bara 21 % väl rustade för framtidens krav. Bland de som arbetar strategiskt och datadrivet är samma siffra 80 %+.
I djupintervjuerna och dataanalysen framträder fyra gemensamma drag hos de organisationer som upplever störst kontroll och framtidsberedskap. Skillnaden handlar sällan om ambition eller resurser – utan om styrning.
Alla organisationer ställs inför prioriteringskonflikter: det akuta mot det långsiktiga, kostnadseffektivitet mot hållbarhet, centrala direktiv mot lokala behov. De som lyckas har definierat i förväg hur sådana konflikter ska hanteras. Inte genom att undvika dem – utan genom att ha överenskomna principer för vilka mål som väger tyngst i vilka situationer.
Hållbarhetsarbete som lever parallellt med den ordinarie verksamheten har svårt att överleva budgetnedskärningar. De organisationer som lyckas har integrerat energieffektivisering, klimatanpassning och CO₂-reduktion direkt i underhållsplaneringen – som en naturlig del av varje åtgärdsbeslut, inte som en separat kolumn i en plan.
Branschen har ingen brist på digitala verktyg. Utmaningen är att teknik ofta införs snabbare än organisation och arbetssätt anpassas. De som lyckas har valt en tydlig digital riktning – färre system, bättre integrerade – och äger frågan internt istället för att delegera den till en leverantör.
I de mest framgångsrika organisationerna är underhållsskulden ett nyckeltal som rapporteras till styrelse och ledning. Inte en siffra som bara den tekniske förvaltaren känner till. Det gör att beslutsfattare förstår konsekvenserna av uppskjutet underhåll – och att budgetprioriteringar kan baseras på verkliga risker snarare än magkänsla.
Enligt Planimas plattformsdata ligger den genomsnittliga underhållsskulden (för utvalda segment) på 1 300 kr/m². Det är ett tal som i de flesta organisationer varken är känt, rapporterat eller aktivt hanterat.
79 % av respondenterna pekar ut underhållsskuld och fastigheternas skick som en av de faktorer som kommer att påverka deras förvaltning mest framåt. Och de yttre kraven ökar.
Rapporten identifierar fyra trender som kommer forma fastighetsförvaltningen de närmaste åren:
EU-taxonomin, CSRD-rapportering och EPBD ställer nya krav på dokumentation, transparens och energiprestanda. Fastighetsägare som inte kan visa hur de arbetar med hållbarhet riskerar sämre finansieringsvillkor.
Kreditgivare tittar allt oftare på underhållsplaner och underhållsskuld vid låneansökningar. En fastighetsägare utan strukturerad planering kan möta sämre villkor.
Övergången till K3 med komponentavskrivning kräver bättre kunskap om byggnadskomponenter och livslängder – exakt den typ av information som en aktiv underhållsplan innehåller.
Trovärdiga kostnadsunderlag är skillnaden mellan en underhållsdiskussion som slutar med ‘vi får se vad budgeten medger’ och en som resulterar i ett faktiskt beslut.
Framåt visar hur branschen ser ut. Men insikt förändrar ingenting i sig. Det som avgör är om din organisation har förutsättningarna att faktiskt agera på den.
Planimas underhållsplattform är byggd för exakt det: att ge fastighetsägare de verktyg, den data och det stöd som krävs för att gå från reaktivt till framåtriktat – steg för steg. I PLanimas underhållsplattform får du:
I Planima bygger varje kund sin unika underhållsstrategi med hjälp av vår rådgivning och best practice. Det handlar om att sätta ambitionen, definiera målen för din organisation och skapa en väg dit.
Via Planima Professional Services och Customer Success har du tillgång till expertstöd som hjälper dig navigera komplexa frågor, utbilda organisationen och hålla implementeringen på rätt spår.
Planimas plattform är byggd på insikter från 25 000+ underhållsplaner. Du planerar inte i ett vakuum utan mot branschens faktiska prisdata, intervaller och benchmarks.
det marknadsledande verktyget för underhållsplanering, byggt för att hantera hela VPA-cykeln från inventering till uppföljning.
Oavsett om du vill fördjupa dig i branschinsikter, komma igång med digital inventering eller se hur Planima kan stötta er organisation finns det en naturlig väg vidare.
FAQ
Framåt är Planimas årliga branschrapport om svensk fastighetsförvaltning. Varje utgåva baseras på enkätdata från hundratals fastighetsägare och förvaltningsorganisationer i Sverige, kompletterat med djupintervjuer med branschexperter och aggregerad data från Planimas plattform.
Framåt 2026 baseras på svar från 237 enkätrespondenter samt ett tiotal djupintervjuer med såväl fastighetsägare som branschexperter. Enkäten spreds till Planima-kunder, branschkontakter och medlemmar i Planimas community samt via sociala medier. Målgruppen var roller med ansvar för förvaltning och prioritering: förvaltare, fastighetschefer, VD och hållbarhetsansvariga.
Respondenter inkluderar allmännyttiga bostadsbolag, kommuner och privata fastighetsbolag – en bred representation av den svenska fastighetsmarknaden med olika ägarformer, storlekar och fastighetstyper.
Det innebär att 91 % av respondenterna uppger att de ibland, ofta eller mycket ofta ställs inför situationer där de måste prioritera akuta reparationer och driftfrågor framför planerade, långsiktiga underhållsinsatser. Bara 9 % uppger att det aldrig händer.
Organisationer i denna grupp (6 % av respondenterna) har en underhållsstrategi som är förankrad i hela organisationen, fattar beslut baserat på systematisk data och har processer och mandat som säkerställer att långsiktiga planer följs även under budgetpress.
För utvalda segment i Planimas plattformsdata är den genomsnittliga underhållsskulden 1 300 kr/m². Det är ett tal som i de organisationer som inte använder Planima varken är känt, rapporterat uppåt i organisationen eller aktivt hanterat som den strategiska risk det faktiskt är.
Ja. Ladda ner Framåt 2026 som PDF helt kostnadsfritt via nedladdningsknappen ovan. Äldre utgåvor finns tillgängliga i arkivet.
Framåt publiceras minst en gång per år. Den här sidan uppdateras alltid med data från och nedladdningslänk till den senaste utgåvan. Prenumerera på Planimas nyhetsbrev för att få nästa rapport direkt när den släpps.
