Hållbarhetskrav för fastighetsägare: så uppfyller du EU:s nya lagar och regler

EU:s hållbarhetsagenda har under de senaste åren drivit på en rad nya lagar, regler och hållbarhetskrav för dig som fastighetsägare, både direkt och indirekt. EU Green Deal, EU-taxonomin, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) skärper kraven på energieffektivitet, klimatanpassning och hållbarhetsrapportering avsevärt.

För att framtidssäkra ert fastighetsbestånd och säkerställa att er verksamhet lever upp till alla hållbarhetskrav behöver du som fastighetsägare förstå hur de nya reglerna påverkar din verksamhet och vilka åtgärder som krävs.

Vi är säkert inte ensamma om att känna att det därför behövs en samlad genomgång av de viktigaste hållbarhetskraven för fastighetsägare – både de som är nya och de som funnits länge. Den här guiden är ett försök att ge dig en sådan.

---

---

Beräknad lästid: 18 minuter

---

EU Green Deal – grunden för nya hållbarhetskrav

EU Green Deal är EU:s övergripande strategi för att göra Europa klimatneutralt till år 2050. Den infördes 2019 som ett svar på klimatkrisen och syftar till att skapa en mer hållbar ekonomi genom att minska utsläpp, öka energieffektivitet och främja cirkulära affärsmodeller.

Varför har EU infört strategin?

• För att minska klimatförändringarnas påverkan: Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär 40 % av Europas totala energiförbrukning och 36 % av växthusgasutsläppen. EU Green Deal är ett sätt att kraftigt minska dessa siffror.
• För att minska beroendet av fossila bränslen: Genom att öka energieffektiviteten i byggnader kan EU minska behovet av importerad energi – vilket blev särskilt relevant i samband med energikrisen 2022.
• För att driva på en grön omställning: För att nå klimatmålen måste fler bygga och renovera sina byggnader mer hållbart, vilket driver på innovation inom energisnåla material, cirkulär ekonomi och smart teknik.

Vad innebär EU Green Deal i stort?

EU Green Deal innehåller flera viktiga initiativ, regelverk och hållbarhetskrav som påverkar fastighetsägare (varav de mest relevanta kommer senare i den här artikeln), bland annat:

• EU-taxonomin: Bestämmer vilka fastigheter och investeringar som räknas som hållbara.
• EPBD (Energy Performance of Buildings Directive): Skärpta krav på energieffektivisering och obligatoriska renoveringar av de minst effektiva byggnaderna.
• CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive): Nya krav på att företag ska redovisa sin klimatpåverkan i sina årsredovisningar.
• Renovation Wave: EU:s initiativ för att fördubbla renoveringstakten av fastigheter fram till 2030.
• Fit for 55-paketet: Lagförslag som syftar till att minska EU:s växthusgasutsläpp med 55 % till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
• EED (Energy Efficiency Directive): Ett direktiv som sätter mål för EU:s totala energianvändning och kräver att medlemsländer inför åtgärder för att minska energiförbrukningen. 

Värt att notera: EED ställer krav på medlemsstater i första hand och inte direkt mot dig som fastighetsägare. Du blir dock indirekt påverkad eftersom detta kan innebära nya nationella krav på energieffektivisering, såsom stöd för renoveringar, skärpta energikartläggningskrav och krav på mer effektiva fjärrvärmesystem.

Vad innebär EU Green Deal för fastighetsägare?

Fastighetsägare måste anpassa sig till strängare regler om energiprestanda, renoveringskrav och hållbarhetsrapportering. De som inte uppfyller EU Green Deals krav riskerar:

❌ Högre driftskostnader på grund av ineffektiva byggnader.
❌ Svårigheter att få finansiering om fastigheterna inte klassas som hållbara enligt EU-taxonomin.
❌ Minskad konkurrenskraft när fler aktörer ställer krav på gröna fastigheter.
❌ Ekonomiska konsekvenser vid framtida beskattning. Flera länder inom EU diskuterar fastighetsskatter kopplade till byggnaders klimat- och energiprestanda. Det finns inga beslut i Sverige än, men fastighetsägare bör vara medvetna om att energieffektivitet kan komma att påverka framtida skatteuttag och taxeringsvärden.

Att förstå och anpassa sig till EU Green Deal är helt enkelt avgörande för att fastighetsägare ska säkra framtida värde, minska risker och ta del av nya affärsmöjligheter inom hållbart byggande och förvaltning. Därför kan det vara extra viktigt att vara påläst om följande regelverk.

EU-taxonomin – sätter ramar för grön finansiering och hållbarhetsredovisning

Vad är syftet med EU-taxonomin?

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för vad som räknas som hållbara investeringar. Fastighetsägare som söker grön finansiering eller ska rapportera enligt CSRD måste redovisa hur deras verksamhet förhåller sig till taxonomin.

Utöver lagkraven ställer även banker och investerare allt högre krav på taxonomianpassning. Även fastighetsägare som inte ska rapportera i enlighet med CSRD kan bli indirekt påverkade, eftersom finansiering och gröna obligationer ofta kräver att fastigheterna uppfyller taxonomins hållbarhetskriterier. Fastigheter som inte möter dessa krav kan få svårare att attrahera kapital och finansiering.

Vilka gäller EU-taxonomin för?

• Större fastighetsägare som ska rapportera enligt CSRD (se detaljerade krav i nästa avsnitt).
• Fastighetsbolag som söker grön finansiering eller hållbara investeringar.

Vad krävs för efterlevnad?

• Redovisa hur stor del av fastighetsbeståndet som uppfyller taxonomins kriterier.
• Dokumentera energieffektivitet och klimatanpassning för varje byggnad.
• Utvärdera klimatrisker som kan påverka fastigheternas långsiktiga värde.

❌ Vad händer om man inte uppfyller kraven?

• Risk för lägre fastighetsvärde: I framtiden kan taxonomianpassade byggnader bli standard – fastigheter som inte uppfyller kriterierna riskerar att minska i värde.
• Sämre ESG-ranking: För fastighetsägare som omfattas av CSRD kan bristande taxonomirapportering leda till en sämre hållbarhetsprofil, vilket kan påverka både affärsmöjligheter och varumärke.
• Försäljning av fastigheten blir svårare: Köpare av fastigheter kan få svårt att få finansiering till att köpa fastigheter som inte uppfyller kraven. Den renoveringskostnad som krävs för att göra fastigheten grön gör dessutom investeringen oattraktiv.
  
  (Om kraven inte uppfylls kan du däremot ta hjälp av grön finansiering för att renovera fastigheten. Då behövs dock en tydlig plan som visar hur projektet kommer att göra så att byggnaden klarar taxonomikraven.)

🚧 Se upp för dessa fällor!

• Att inte kartlägga fastighetsbeståndet: Taxonomirapportering kräver att fastighetsägare vet exakt vilka byggnader som uppfyller hållbarhetskriterierna – utan en tydlig översikt kan rapporteringen bli felaktig.
• Missförstånd om vad som är ”grönt”: Det räcker inte att en byggnad är energieffektiv – den måste uppfylla taxonomins specifika krav.
• Felaktig rapportering: Om taxonomianpassningen inte är korrekt dokumenterad kan det ifrågasättas av investerare, revisorer eller tillsynsmyndigheter.

Använd Planima för att:

• Kartlägga energiprestanda och planera förbättringsåtgärder.
• Dokumentera investeringar i energieffektivisering och klimatanpassning.
• Generera rapporter för hållbarhetsredovisning.

Fördjupa dig i kriterierna!
I “EU Taxonomy Compass” kan du läsa mer om vad som gäller

CSRD – nya krav på hållbarhetsrapportering

Vad är syftet med CSRD?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) tvingar fastighetsägare att integrera hållbarhetsrapportering i sin årsredovisning enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards).

En central princip inom CSRD är dubbel väsentlighet (double materiality). Det innebär att företag måste rapportera både hur deras verksamhet påverkar klimatet och miljön och hur klimatförändringar och hållbarhetsrisker påverkar företagets ekonomi och affärsmodell. 

För fastighetsägare kan detta innebära att redovisa både byggnaders klimatpåverkan och de finansiella riskerna kopplade till exempelvis stigande energipriser, nya skatteregler eller ökad efterfrågan på hållbara fastigheter.

Utöver att vara ett lagkrav påverkar hållbarhetsrapporteringen också fastighetsägares relation till hyresgäster och samarbetspartners. Större företag och organisationer, särskilt de som omfattas av CSRD själva, ställer allt oftare hållbarhetskrav på sina lokaler. Det betyder att fastighetsägare med fastigheter med låg hållbarhetsprestanda kan få svårare att attrahera och behålla hyresgäster.

Från Fastighetsvärlden: “Hur hållbarhetskrav påverkar fastighetsvärdering”

Vilka omfattas av CSRD?

CSRD trädde i kraft i svensk lagstiftning i juli 2024 och implementeras successivt de kommande åren:

• RÅ (Räkenskapsår) 2024 (fr.o.m. 1 juli) – Rapportering 2025
  Företag av allmänt intresse inom EU med 500+ anställda. 
• RÅ 2025 – Rapportering 2026
  Stora företag inkluderas om de uppfyller minst två av följande kriterier:
  • Antalet anställda överstiger 250
  • Omsättningen är högre än 550 MSEK
  • Balansomslutningen överstiger 280 MSEK
• RÅ 2026 – Rapportering 2027
  • Små och medelstora företag som är börsnoterade
  • Små och icke-komplexa kreditinstitut
  • Captive försäkringsbolag
• RÅ 2028 – Rapportering 2029
  Icke-EU företag med verksamhet i EU, om de:
  • Har haft en omsättning på över 150 MEUR inom EU under de senaste två åren, och:
  • Har ett dotterbolag som omfattas av rapporteringskraven för RÅ 2025–2026, eller
  • Driver en filial med en årlig omsättning över 40 MEUR.

För fastighetsbolag innebär CSRD att hållbarhetsrapporteringen måste anpassas efter verksamhetens specifika påverkan och risker. Enligt en undersökning från 2024 om CSRD i just fastighetsbranschen fokuserar de flesta fastighetsbolag på klimatpåverkan, cirkulär ekonomi och social hållbarhet i sin rapportering. Dock varierar prioriteringarna beroende på segment:

• Bostadsbolag lägger ofta störst vikt vid energieffektivisering och sociala aspekter, som boendemiljö och trygghet.
• Kommersiella fastighetsägare fokuserar mer på resurseffektivitet, hållbara material och krav från investerare och hyresgäster.
• Offentliga fastighetsägare har ofta striktare krav på både klimat- och sociala aspekter på grund av lagstiftning och politiska mål.

Vad krävs för efterlevnad?

• Redovisa klimatpåverkan från byggnader och fastighetsdrift, inklusive energiförbrukning, materialanvändning och avfallshantering.
• Klassificera fastighetsbeståndet enligt EU-taxonomin och rapportera vilka byggnader som uppfyller hållbarhetskriterierna.
• Analysera klimatrisker, t.ex. hur värmeböljor, skyfall och förändrade energipriser kan påverka fastigheterna.

En central del av CSRD är att företag måste rapportera sina utsläpp i tre kategorier: Scope 1, 2 och 3. Dessa omfattar både direkta och indirekta utsläpp från fastighetsägarnas verksamhet och har särskilt stor betydelse för hur klimatpåverkan från byggnader och förvaltning mäts.

💡Vad betyder Scope 1, 2 och 3 för fastighetsägare?

• Scope 1: Direkta utsläpp från verksamheten, t.ex. uppvärmning med fossilgas eller egna fordon.
• Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt energi, t.ex. el, fjärrvärme och kyla.
• Scope 3: Indirekta utsläpp i hela värdekedjan, t.ex. utsläpp från leverantörer, byggmaterial och hyresgästers energianvändning.

För fastighetsägare är Scope 3 särskilt utmanande, eftersom det omfattar hela livscykeln för en byggnad – från byggnation, drift och underhåll till rivning och återvinning. Allt från enklare förbrukningsmaterial till byggmaterial och transporter i stora renoveringsprojekt.

❌ Vad händer om man inte uppfyller kraven?

• Risk för rättsliga påföljder: Företag som omfattas av CSRD och inte rapporterar enligt reglerna kan få böter och andra sanktioner.
• Minskad konkurrenskraft: Företag som saknar trovärdig hållbarhetsredovisning kan få svårare att samarbeta med leverantörer, investerare och hyresgäster.
• Svårt att attrahera kapital: Hållbarhetsdata blir allt viktigare för investerare – bristande rapportering kan göra det dyrare att låna pengar eller genomföra emissioner.

🚧 Se upp för dessa fällor!

• Otillräcklig datainsamling: Många kommer ha svårt att samla all relevant data för rapportering av Scope 3-utsläpp, vilket kan göra rapporteringen ofullständig.
• Bristande förståelse för taxonomin: CSRD kräver att företag redovisar hur de förhåller sig till EU-taxonomin – en felaktig klassificering kan ge problem vid revisioner.
• Sen anpassning: CSRD börjar gälla i steg – det kan vara riskabelt att vänta tills företaget måste rapportera istället för att börja samla in data i förväg.

Använd Planima för att:

• Dokumentera och planera energieffektiviseringsåtgärder.
• Ta fram underlag för Scope 1 och 2 genom uppföljning av fastigheternas energianvändning.
• Strukturera data för att kartlägga Scope 3-utsläpp kopplade till fastighetsförvaltning.

Mer läsning från Planima:
“EPBD & CSRD – Snart en självklar del av din underhållsplanering”CS-gänget, 

EPBD – nya krav på energieffektivisering och renovering

Vad är syftet med EPBD?

EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) är EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda. Det syftar till att minska energianvändningen i byggnader, minska klimatpåverkan och öka takten på energieffektiviseringsåtgärder i hela EU. 

Direktivet är en viktig del av EU Green Deal och den så kallade Renovation Wave, där målet är att kraftigt minska antalet byggnader med låg energiprestanda. EU har som centralt mål att minska byggnaders genomsnittliga primärenergianvändning med 16 % till 2030 och att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. 

För lokalbyggnader ställs krav på att enskilda byggnader ska energieffektiviseras. För bostadsbestånd ställs istället krav på genomsnittlig förbättring av energiprestanda snarare än krav på enskilda byggnader.

De medlemsländer som redan har låga energiförbrukningsnivåer tillåts dock att sätta egna, mindre strikta mål. Sverige, som har en relativt energieffektiv byggnadsstandard jämfört med många andra EU-länder, behöver därför inte följa schablonmålet på 16 %, utan kan fastställa egna nationella energikrav genom Boverket, vilka förväntas presenteras under 2025.

Grotta ner dig i detaljerna!
Läs om EPBD-direktivet i sin helhet

Vem gäller EPBD för?

Enligt EU omfattar direktivet:

• Fastighetsägare som äger lokalbyggnader med dålig energiprestanda. “De lokalbyggnader “med sämst energiprestanda” ska renoveras och energieffektiviseras” enligt direktivet 
• Alla fastighetsägare som genomför större renoveringar som påverkar byggnadens energiprestanda.
• Byggherrar och fastighetsutvecklare vid nyproduktion, där krav på nollutsläpp kommer att införas.
• Fastighetsägare av kommersiella och offentliga byggnader som kan behöva installera solceller och laddinfrastruktur.

Men Boverket utreder som sagt ännu exakt vilka som kommer att omfattas av EPBD i Sverige och i vilken omfattning. Vi kommer att uppdatera artikeln så fort vi vet vilka kraven blir i Sverige.

Läsning från Boverket: “Så arbetar Boverket med EU-direktivet för byggnaders energiprestanda”

Vad krävs för efterlevnad?

• Tvångsrenoveringar: De byggnader med lägst energiklass måste renoveras för att nå en högre energiklass enligt fastställda gränsvärden. Det kan innebära exempelvis byte av värmesystem, fasad- och takisolering eller fönsterbyte.
• Strängare energikrav: Energiprimärtalen ska sänkas och fastighetsägare måste anpassa sig till nya gränsvärden för energianvändning.
• Nya regler för större renoveringar: Om en renovering omfattar mer än 25 % av byggnadens yta eller värde, måste den uppfylla specifika energikrav enligt EU-taxonomin.
• Obligatorisk installation av energimätning och digitala system: Fastighetsägare måste implementera system för att mäta och övervaka energiförbrukning i realtid.
• Från 2030: Alla nya byggnader inom EU måste vara nollutsläppsbyggnader.
• Solceller och förnybar energi:
  • Nya offentliga och kommersiella byggnader måste ha solceller om de är över en viss storlek.
  • Vid större renoveringar kan det krävas installation av förnybar energiproduktion.
• Laddinfrastruktur för elfordon:
  • Nya och större renoverade kommersiella byggnader måste ha förberedd infrastruktur för laddstationer.
  • Parkeringsplatser vid bostadshus ska ha en minimikvot för laddpunkter.
• Smart energistyrning:
  • Fastigheter ska ha intelligenta energisystem för att mäta och optimera energianvändningen i realtid.
  • Större byggnader kan behöva ha energieffektiva styrsystem för uppvärmning och ventilation.
• Fastighetsautomation och styrsystem: För att förbättra energieffektiviteten genom automatiserad styrning av värme, kyla och ventilation måste alla kommersiella och offentliga byggnader från 1 januari 2025 ha ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning om de har:
  • Ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 290 kW.
  • Ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 290 kW.

Mer information från Boverket: “Krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i befintlig bebyggelse”

💡 Utmaningar för fastighetsägare

• Kostnader och finansiering: Renoveringar kan innebära stora investeringar, och fastighetsägare måste hitta finansieringslösningar – ofta genom grön finansiering som ställer krav på anpassning efter EU-taxonomin.
• Fastighetsvärde och risker: Byggnader som inte uppfyller kraven kan tappa i värde, få svårare att attrahera hyresgäster eller få högre finansieringskostnader.
• Tekniska utmaningar: Att förbättra energiprestanda i äldre byggnader kan vara komplicerat och kräva omfattande åtgärder som byte av uppvärmningssystem, fasadrenoveringar och förbättrad isolering.
• Regelverk som ännu inte är klara: Eftersom Sverige får sätta egna nationella mål baserat på direktivet, är vissa detaljer kring genomförandet ännu oklara. Boverkets uppdaterade energikrav väntas ge tydligare riktlinjer under 2025.

❌ Vad händer om man inte uppfyller kraven?

• Risk för värdeminskning: Byggnader med låg energiprestanda blir mindre attraktiva och kan tappa i marknadsvärde.
• Högre energikostnader: Utan energieffektivisering ökar driftkostnaderna, särskilt vid stigande energipriser.
• Svårt att få finansiering: Banker och investerare prioriterar energieffektiva byggnader, vilket kan göra det dyrare eller svårare att låna kapital.
• Möjliga framtida böter: Sverige kan införa sanktioner för fastighetsägare som inte följer EPBD-kraven när Boverkets nya energiregler träder i kraft.

🚧 Se upp för dessa fällor!

• Att skjuta upp renoveringar: Kraven kommer skärpas över tid, och det blir dyrare att anpassa sig ju längre man väntar.
• Felaktiga prioriteringar: Att byta uppvärmningssystem innan byggnaden är ordentligt isolerad kan göra energieffektiviseringen ineffektiv.
• Dålig planering vid större renoveringar: Om mer än 25 % av byggnaden renoveras, måste den uppfylla skärpta energikrav – att missa detta kan leda till oförutsedda kostnader.

Använd Planima för att:

• Kartlägga fastighetsbeståndet för att identifiera byggnader med låg energiklass som behöver energieffektiviseras.
• Planera och budgetera energieffektiviseringsåtgärder för att uppfylla EPBD-kraven.
• Dokumentera genomförda renoveringar för att säkerställa efterlevnad och förenkla rapportering.

Läs också:
“Energieffektivisering för fastigheter: 5 steg till stora besparingar”

Andra hållbarhetskrav för fastighetsägare

Här listar vi också de hållbarhetskrav som du säkert redan har koll på och följer, men eftersom vi utlovat en heltäckande guide nämner vi dem här också.

Miljöbalken (1998:808)

Syftar till att skydda människors hälsa och miljön genom att förebygga och begränsa negativ miljöpåverkan från fastigheter. Fastighetsägare har ett stort ansvar att minimera sin påverkan på luft, mark och vatten genom rätt drift och underhåll. Alla fastighetsägare, oavsett fastighetstyp och storlek, behöver förhålla sig till Miljöbalken.

➡️ Fastighetsägare måste förebygga miljöpåverkan och ha rutiner för egenkontroll.

Lagen om energideklaration (2006:985)

Energideklarationen ger en tydlig bild av en byggnads energiprestanda och ska hjälpa fastighetsägare att identifiera möjligheter till energieffektivisering. 

Lagen om energideklaration gäller inte alla fastigheter, men omfattar de flesta byggnader som hyrs ut, säljs eller används i offentlig verksamhet. Du som fastighetsägare bör därför kontrollera om dina fastigheter omfattas och säkerställa att ni följer de rätta kraven för energideklarationer.

➡️ Du som fastighetsägare måste upprätta energideklarationer vart 10:e år.
➡️ Krav på individuell mätning av energi i flerbostadshus.

Plan- och bygglagen (2010:900)

Plan- och bygglagen reglerar krav på byggnader för att säkerställa god livsmiljö, hållbarhet och energieffektivitet. Lagen säkerställer att byggnader uppfyller krav på säkerhet, tillgänglighet och resurseffektivitet. Plan- och bygglagen gäller alla fastighetsägare som bygger om eller bygger nytt.

➡️ Krav på hållbarhet och energieffektivitet vid ny- och ombyggnation.

Boverkets byggregler (BBR 29)

Boverkets byggregler (BBR) säkerställer att byggnader uppfyller krav på säkerhet, tillgänglighet, energieffektivitet och hållbarhet. Reglerna syftar till att skapa hållbara byggnader med god inomhusmiljö och låg energiförbrukning. Boverkets byggregler förväntas uppdateras under 2025 för att ge direktiv kring nya energikrav enligt EPBD.

➡️ Krav på energihushållning, inomhusklimat och tillgänglighet vid byggprojekt, inklusive:

• Energihushållning: Byggnader måste uppfylla fastställda gränsvärden för U-värden (värmeisolering), energiprestanda och täthetskrav.
• Inomhusklimat och ventilation: Krav på ventilation, bullernivåer och luftomsättning för att säkerställa en god inomhusmiljö. Efterlevnaden kontrolleras genom OVK (se nedan).
• Tillgänglighet: Byggnader ska vara anpassade för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, till exempel genom hisskrav och dörrbredder.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

OVK är en lagstadgad kontroll av ventilationssystem som säkerställer god inomhusluft och energieffektiv ventilation. Kontrollen gäller för alla byggnader med mekanisk ventilation och ska genomföras var 3:e eller 6:e år, beroende på byggnadstyp.

➡️ Fastighetsägare måste genomföra och dokumentera OVK enligt lagstadgade intervaller för att säkerställa att ventilationen uppfyller Boverkets byggregler (BBR).

Lagen om offentlig upphandling (LOU) – hållbarhetskrav vid upphandling

LOU styr hur offentliga aktörer och vissa privata fastighetsägare genomför upphandlingar. Hållbarhetskrav är en viktig del av lagen och innebär att miljö- och klimatpåverkan måste beaktas vid inköp av tjänster och material, exempelvis vid renoveringar eller energitjänster.

➡️ Fastighetsägare som omfattas av LOU måste säkerställa att hållbarhetskrav är integrerade i upphandlingar.

Avfallsförordningen (2020:614) – krav på bygg- och rivningsavfall

Fastighetsägare som genomför renoveringar eller rivningar omfattas av krav på utsortering av byggavfall som trä, metall, plast och gips. Syftet är att minska avfallsmängden och öka återvinningen inom byggsektorn, i linje med EU:s cirkulärekonomistrategi.

➡️ Fastighetsägare måste säkerställa att bygg- och rivningsavfall sorteras enligt gällande regler.

❌ Vad händer om man inte uppfyller kraven?

• Böter och sanktioner kan utdömas vid bristande efterlevnad av lagstadgade krav.
• Driftstörningar och ökade kostnader kan uppstå om exempelvis energideklarationer eller OVK inte genomförs.
• Risk för rättsliga tvister vid bristande upphandling enligt LOU eller felaktig avfallshantering enligt Avfallsförordningen.

🚧 Se upp för dessa fällor!

• Att missa lagstadgade intervaller för exempelvis OVK eller energideklaration.
• Att inte ta hänsyn till hållbarhetskrav i upphandlingar, vilket kan leda till rättsliga problem eller merkostnader.
• Att inte ha koll på ny lagstiftning, vilket gör att fastighetsägare riskerar att agera för sent.

Checklista: Uppfyller du alla hållbarhetskrav?

Det är mycket att tänka på och många moment att hålla i huvudet för att säkerställa att du uppfyller alla hållbarhetskrav som ställs på dig som fastighetsägare. Här är några övergripande punkter att checka av för att säkerställa att ni kommit en bit på vägen.

✅ Har du kartlagt dina fastigheters energiprestanda?
✅ Har du identifierat vilka byggnader som omfattas av EPBD samt förberett dig med verktyg och metodik för att uppnå de nya energikraven?
✅ Redovisar du enligt CSRD och EU-taxonomin?
✅ Finns det en plan för att uppnå taxonomins kriterier?
✅ Är energideklarationer uppdaterade? Finns energideklarationer för alla byggnader som ska ha det enligt lag?

Så tar du konkreta steg mot hållbar förvaltning

EU:s hållbarhetsagenda innebär att fastighetsägare måste ha bättre koll än någonsin på sin energianvändning, sina klimatrisker och sin rapportering. Genom att kartlägga, planera och följa upp hållbarhetsarbetet i Planima kan du säkerställa att du följer lagkraven och framtidssäkrar din fastighetsportfölj.

Med oslagbar överblick, tidsbesparande funktioner och verktyg för underhållssamordning samt inbyggda prislistor är det inte konstigt att över 1 000 kunder (varav 100+ kommuner och allmännyttiga bostadsbolag) valt Planima. 

Vill du veta mer? Fyll i formuläret här nedanför för att få testa Planima gratis i 14 dagar! 🚀